Hotade fiskarter i tillflödena
I delprogrammet ingår övervakning av de naturligt lekande stammarna av lax och öring i Gullspångsälven och Klarälven samt öring i Tidan. Undersökningarna finansieras av fiskevårdsmedel.
Flera års miljöövervakning har gjort att man fått tillgång till mängder av värdefulla analysdata, vilka är nödvändiga för att studera Vänerns kvalitet.
De undersökningarna som genomförs i Vänerns vattenvårdsförbunds regi ingår i den nationella miljöövervakningen. Det finns också undersökningar som ingår i industriernas eller avloppsreningsverkens egenkontroll av sin verksamhet och miljöpåverkan (så kallad recipientkontroll). Samordning sker mellan dessa undersökningar och vattenvårdsförbundets. Recipientkontrollen rapporteras bland annat i årsrapporter från Vattenrådet Vänerns sydöstra tillflöden (gäller Dättern) och från Mariestadsfjärden och Åmålsviken.
I Programmet för samordnad nationell miljöövervakning i Vänern beskrivs de undersökningar som genomförs i Vänerns vattenvårdsförbunds regi. Undersökningarna finansieras av Vänerns vattenvårdsförbund, Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelserna i Värmlands och Västra Götalands län. Resultat från undersökningarna rapporteras på Vänerdagen och i årsrapporteringen på webben. Ytterligare information om undersökningarna och projekten kan du få genom att kontakta Vänerkansliet.
I delprogrammet ingår övervakning av de naturligt lekande stammarna av lax och öring i Gullspångsälven och Klarälven samt öring i Tidan. Undersökningarna finansieras av fiskevårdsmedel.
De kolonihäckande sjöfågelarterna övervakas genom årlig inventering av drygt 800 fågelskär i Vänern. Inventeringarna syftar till att följa populationsutvecklingen för enskilda arter samt att ge
Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i abborre och gädda. Samtliga fiskar som analyseras bestäms med avseende på längd, vikt och ålder. För åldersbestämning
Sedimentprover tas vart tionde år. Syftet med provtagningarna är att undersöka sedimentens innehåll av metaller och stabila organiska ämnen. Undersökningar av sedimenten i Vänern sker vid
Utmed Vänerns stränder pågår en snabb igenväxning. Inventeringar görs av strandvegetationen och av öppen strandmiljö kring Vänern för att bedöma vilka åtgärder som krävs för
Undervattensväxter inventeras i 22 utvalda delområden i Vänern, ungefär vart femte år. Samtidigt genomförs också en bedömning av den ekologiska statusen utifrån förekommande vattenväxter, enligt
Vattenundersökningar har pågått i Vänern sedan 1973 med i stort sett samma metoder och analyser. Syftet med provtagningarna är att beskriva vattenkemiskt tillstånd och förändringar
Undersökning av växtplankton syftar till att beskriva tillstånd och förändringar i den öppna vattenmassan. Vid undersökningarna följer man upp biologiska effekter av förändringarna i Vänerns
Undersökning av glacialrelikta kräftdjur i Vänern syftar till att beskriva förekomst och individtäthet, samt dess förändringar över tid, av glacialrelikta kräftdjur och i första hand
Undersökning av bottenfauna i Storvänern syftar till att kvalitativt och kvantitativt beskriva status samt eventuella förändringar i bottenfaunasamhällets sammansättning i sjöns djupaste delar. Frekvens Undersökningar
Undersökning av djurplankton i Storvänern syftar till att mäta individtätheter och biovolymer. Provtagningsfrekvens Undersökningar av djurplankton i Vänern sker vid tre stationer: Tärnan, Dagskärsgrund och
Vänerns vanligaste fiskarter är nors och siklöja. Varje år räknas fiskbestånden med hjälp av ekolodning och provtrålningar. Resultaten från ekolodningarna redovisas årligen på Vänerns webb.