Öppna stränder och kala skär är en naturlig del av Vänerns miljö och här finns många av Vänerns hotade arter. På öppna stränder vill vi bada och vandra.
Både högt och lågt vattenstånd är av stor betydelse för naturmiljön och den biologiska mångfalden och i förlängning för friluftslivet, båtlivet och fisket. Det behövs ett systematiskt arbete för att bevara och återskapa den biologiska mångfalden i Vänern, då stränder och skär växer igen. Det finns omkring 270 hotade arter i och omkring Vänern och många av dessa är knutna till Vänerns historiskt sett unika miljöer, med öppna kala solbelysta stränder och skär, klapperstenstränder och strandängar. Speciellt viktiga är de ansvarsarter som finns för Vänern. Med ansvarsart menas de arter där Vänern har en stor del av Europas bestånd och därmed ett speciellt ansvar för deras överlevnad. Några exempel är fiskgjuse, fisktärna, storlom, rördrom och ursprunglig sjövandrande lax, öring och fisken asp, samt växterna strandbräsma och grönskära.
Strandzonen är speciell och det är vattenståndsvariationerna som gör den speciell. Det behövs regelbundna översvämningar på våren för att en lämplig vegetationszonering ska uppstå med viktiga habitat för växter, fåglar, groddjur, fiskar och andra djur. Hade vattennivån varit helt jämn hade inte livsmiljön funnits. Dessa är Vänerns unika och sällsynta miljöer.